mammaglitter.se

Den tanken har slagit mig några gånger den senaste veckan när mina dagar till största del har bestått av att ligga i soffan och försöka låta bli att kräkas. Det är ju inte en jätteupplyftande tillvaro att må illa hela tiden och inte orka göra någonting alls. Men då tänker jag positivt. Vilken HIMLA tur att jag är en sån tråkig person!! Tänk om mina största intressen i livet vore till exempel fräna extremsporter. Eller inte ens så extremt, kanske mountainbike eller dans eller att gå på ost- och vinprovningar (ost... urk...) och sånt spännande. Då hade ju livet varit outhärdligt nu när en plötsligt inte kan göra knappt någonting alls.

 

Men så slumpar det sig så fantastiskt att vad jag tycker är trevligt och som ger mig energi och inspiration är alldeles lagom ansträngande saker som med fördel kan utövas från soffan. Virkning, bloggläsning, bloggskrivning, bokläsande, serietittande och annat lugnt pysslande. Tänk vilken himla tur att jag är en sån där introvert person som tycker det är rätt skönt och trevligt att ha det tyst omkring mig och som inte har något emot att vara ensam. Det underlättar verkligen sofflivet!

 

  

 

Idag tog jag mig i alla fall iväg ut en liten sväng i solskenet och hamnade på en loppis ett par kvarter hemifrån. Och vilka fynd jag gjorde. En jättefin burk som jag tänkte att vi ska samla ihop alla Björns pennor och kritor i som annars ligger och skräpar överallt, och så en julklappsbok till Björn. Och en bok till mig själv! Har under flera år köpt på mig Kulla-Gulla-serien och haft två som jag saknat och som inte verkar gå att hitta. Och så uppenbarade sig en av dem plötsligt, helt perfekt!

 

Hoppas att ni har en fin fredag!

 

Facebook: Mammaglitter

Instagram: @mammaglitter

Redan vecka 17 igår. Hej vad det går, och illamåendet består. Men vilken otrolig skillnad att tackla det de här dagarna när jag har fått vara hemma i alla fall. 

 

......................................

 

Såhär säger 1177 om bebisen i vecka 17:

 

Barnets utveckling

Fostret börjar nu få mer barnlika proportioner. Längden är ungefär 18 centimeter och vikten ungefär 180 gram. Kroppen växer fort och växer ikapp huvudet. 

Fostret lagrar in så kallat brunt fett i kroppen. Det hjälper barnet att hålla sig varmt efter födelsen. En del av det försvinner så småningom.

Nu börjar också fosterfett att bildas. Det ligger som ett skyddande lager på den ömtåliga huden.

......................................

 Den här graviditeten formas så mycket runt illamåendet hittills att det är svårt att känna efter ordentligt i övrigt. Ibland glömmer jag nästan bort att jag är gravid och tror att jag har nån annan konstig sjukdom istället som går ut på att bara vara konstant illamående. Jag hoppas att jag kan få känna lite sparkar snart så att det blir verkligare att det faktiskt är något fantastiskt bra som är på gång. Tänk att det liksom ligger en 180-grammare där inne och trynar. 

 

Ikväll har jag i alla fall varit på yoga. Det är helt otroligt, under den timmen är jag nästan inte illamående alls. Tänk vad många positiva effekter det måste ha på kroppen som till och med kan påverka och lugna ett annars ständigt pågående illamående. Jag tror varje gång jag har varit där att nu har det nog vänt, ikväll kommer jag inte må illa, men så fort jag lämnar yogastudion drar det igång igen. Men den är otroligt mycket värd den timmen i alla fall.

 

Tidigt i somras hittade Erik och jag ett helt fantastiskt hus. Vi var så sugna på att köpa det. Var där på två visningar och stämde av med banken och pratade med besiktningsmannen och till och med med han som bott i huset innan nuvarande ägare. Jag kollade upp servitut och radon, vi tog med en händig kompis på visningen, ja vi gjorde helt enkelt ett grundligt jobb. 

 

Det var så mycket med det huset som var helt i min stil. Ett gammalt hus som renoverats, men varsamt, så gamla prång och annat som hör till husets själ ändå fanns kvar. Jag kunde verkligen se oss bo där. Jag kunde också (tämligen lättad) se att detta hus faktiskt skulle kunna avsluta snart två års husletande. Det var nog egentligen mer mitt hus än Eriks men han gillade det verkligen också. 

 

Och så satt vi ändå där, på kvällen efter den andra visningen, efter att vi gjort plus- och minuslistor och när vi diskuterat budgivningstaktiker. Och så hör jag mig själv säga, vet du, jag tror inte att vi ska satsa på det här huset. Det känns som att det inte är rätt läge för oss att köpa ett hus just nu. Och framför allt inte ett så pass dyrt hus. Erik köpte inte riktigt mitt resonemang först, vi kommer aldrig hitta ett hus som är både precis i den stil vi vill ha, renoverat och billigt. Det hade han ju helt rätt i. Och det fanns så mycket med det här huset som var så bra, och som var värt att lägga pengar på. Och jag hade egentligen inte så mycket mer argument än min magkänsla. Men till slut, efter många koppar te och funderande, kom vi i alla fall fram till att vi inte skulle ge oss in i budgivningen utan helt enkelt släppa det. Dagen efter meddelade vi mäklaren. Det blev en intensiv budgivning och huset försvann snabbt från marknaden. Jag avundades de som köpt det. 

 

Bara några veckor senare fick vi reda på att jag var gravid. Den ångesten jag kände i att vi hade släppt ett (i mina nygravida ögon) perfekt hus. Med fin trädgård, centralt läge, rymlig hall för barnvagnar och mysiga barnrum i bra planlösning. Den var inte nådig. Men ytterligare några veckor senare drog det här efterhängnsna illamåendet igång och jag fick annat att tänka på än hus. 

 

Så härom kvällen slog det mig igen. Jag har nämligen för mig att det var nu i oktober som tillträde skulle ske. Och här är vi nu. Jag är sjukskriven på heltid och har inte haft ork att göra ett smack förutom att jobba sedan i augusti. Erik har fullt sjå att jonglera nytt jobb, hushållet och björnungen. Hur skulle vi haft ork eller råd med en flytt just nu? Tack kära älskade magkänsla för att du sa ifrån. Vissa saker sker verkligen av en anledning. Det är klart att vi fortfarande med ljus och lykta letar efter det perfekta huset för oss. Men nu vet vi under vilka premisser vi gör det, och vilken ork vi kan lägga på det, och det är en väldig skillnad. Just precis nu kunde jag inte vara nöjdare över att vi inte köpte huset, att vi får bo här i vår fina lägenhet och bara vara.