En hyllning till världens bästa förskola

När jag var 18 år gammal tog jag studenten. Jag hade pluggat som en galning i tre år och ville verkligen göra något annat under en period. Jag anmälde mig därför som timvikarie inom Nora kommuns förskoleverksamhet. Oj, det var roligt! Verkligen något annat än att plugga naturvetenskap, och så otroligt lärorikt att få arbeta tillsammans med alla kunniga pedagoger och fantastiska barn. Jag minns särskilt en förskola som gjorde intryck på mig. Soltunets förskola. Personalgruppen var väldigt måna om sina vikarier, och såg vikten i att behålla en och samma vikarie i så stor utsträckning som möjligt. Därför hamnade jag i långa perioder som vikarie just där. Jag lärde känna barn och pedagoger, lärde mig att öppna och stänga förskolan, lärde mig deras rutiner och deras sätt att arbeta med barnen, både i lek och i pedagogik. En mycket utvecklande tid för mitt 18-åriga jag och jag trivdes otroligt  bra.
 
Efter något år hade dock studierna börjat kännas mer och mer lockande igen, och jag lämnade både förskolan och Nora för en period av universitetsliv i Örebro. Jag gick klart min utbildning, fick jobb, och Soltunets förskola förpassades till mitt undermedvetna som ett avlägset men positivt minne av min första tid i arbetslivet.   
 
Så, många år senare, flyttade jag åter tillbaka till Nora. Jag var gift, och vi fick barn. Det var dags att börja tänka på förskola. Soltunet dök åter upp i mina tankar. Men det var inget självklart val. Vi var mycket medvetna och noggranna föräldrar. Inte kunde vi välja förskola baserat på att jag hade trivts bra med att arbeta där tio-tolv år tidigare. Så vi gjorde som vi läst i tidningar och fått tips om att man skulle göra. Vi ringde och pratade med olika förskolor i kommunen och fick komma på studiebesök. Det var blandade upplevelser. Visst kände vi att det nog var en förhållandevis hög lägstanivå, var vi än skulle hamna skulle det absolut inte vara någon katastrof. Men det var en verksamhet som ändå stack ut lite extra. En verksamhet som fångade in oss och inte bara visade upp lekhallar och matsal, utan faktiskt pratade pedagogik. På ett sätt som gjorde att vi förstod att den här förskolan inte bara ser på läroplanen som olika områden att bocka av under året, utan att den här förskolan på riktigt har integrerat läroplanens mål och riktlinjer i den dagliga verksamheten, och på riktigt förstår och arbetar med förskolans värdegrund. 
 
Vi ställde Björn i kö och hoppades på det bästa. Vi kände både glädje och lättnad när vi några månader senare fick besked om att vi fått en plats på Soltunets förskola. Vår lilla, försiktiga Björn. Där fick han en trygg plats, med pedagoger som såg honom och läste av honom, som hjälpte honom att växa och utvecklas. Pedagoger som såg till att han fick gå några extra timmar i veckan när jag var föräldraledig med Lova. Inte för att det egentligen behövdes för vår skull, men för att han behövde det för att det inte skulle vara läskigt för honom när han väl kom dit, de såg att han behövde kontinuitet. Det blev krångligt för mig, som inte hade någon bil, bodde ganska långt från förskolan, hade en liten bebis och så då en två och ett halvt-åring som skulle till förskolan ett par timmar om dagen, varenda förbaskade dag. Jag hann inte mer än lämna honom och gå hem så var det dags att hämta igen. Högst opraktiskt för mig. Men inte för Björn. Det var det bästa som kunde hänt honom där och då. Och det var pedagogerna som såg det och såg till att det blev möjligt. 
 
Nu har Björn gått vidare till förskoleklass. Men Lova är kvar på Soltunet. Lilla Lova som är så tuff och modig hemma men liten och blyg på föris, och som inte alltid vill äta. Men som jag ändå inte är särskilt orolig för, eftersom jag vet att pedagogerna känner henne och fångar upp henne. I dessa tider av pandemi har det också blivit så tydligt att de fortfarande strävar efter att ha trygga vikarier, jag tror i ärlighetens namn knappt att Lova vet att vissa av hennes älskade fröknar egentligen "bara" är vikarier.
 
Nu riskerar hon alltså att bli uppdragen från sin barngrupp, med två år kvar i förskolan. Placeras ut på vilken förskola som helst inom kommunen. Kanske helt utan någon pedagog eller något barn hon känner. Hon riskerar att få betydligt längre och mer påfrestande dagar eftersom vi kanske behöver åka långt för att lämna henne. För vårt, liksom alla andra småbarnsföräldrars, dilemma är ju tyvärr att det är barnen som får längst dagar eftersom vi ju lämnar dem innan vi åker till jobbet och hämtar dem på väg hem från jobbet. 
 
Jag förstår att Nora kommun står inför hårda tider och tider som kräver besparingar. Jag har inte mer än ytterst överskådligt hunnit läsa alla handlingar som ligger till grund för det här förslaget till beslut. Jag får känslan av att underlaget är tunt, men jag är som sagt inte insatt i detalj. Och den cyniska delen av mig kan inte låta bli att undra om det här är en medveten taktik för att hindra oss föräldrar och andra eventuella kritiker att hinna ställa till med alltför mycket besvär? Går det bara tillräckligt snabbt att få till beslutet hinner vi kanske inte reagera.
 
Men det är klart att vi gör! För det handlar ju om våra barn. Är det något vi människor brukar finna tid och kraft för så är det ju barnen. Och därför gör det mig lite extra ledsen att det känns som att min kommun nu hastar igenom ett beslut som inte sätter barnen i första rummet. Där man kastar bort en verksamhet som byggts upp under många år, en verksamhet som stått stolt genom stormar och hela tiden lyckats få föräldrar och barn att känna att det finns en trygghet och stabilitet, oavsett hur hårt det blåst. Och en verksamhet som dessutom konsekvent lyckats hålla en hög pedagogisk nivå i sin verksamhet. Där barnen trivs och dit barnen vill gå, det är ingen självklarhet. Det gör mig ledsen att dessa pedagoger nu splittras, och enligt förslaget eventuellt inte ens kommer att erbjudas andra tjänster inom kommunen. Att barngrupperna splittras. 
 
Jag brukar som ni vet inte blogga politiskt. Och det är inget jag kommer att göra i fortsättningen heller. Men den här bloggen handlar ju framför allt om saker som händer i mitt liv, och är det något som är ytterst påtagligt i mitt liv just nu så är det mina barn. Så vill politiken göra saker som innebär försämringar för mina barn, ja då får jag helt enkelt lov att blogga om politik. 
 
De konsekvenser som kommunen kommit fram till i den risk- och konsekvensanalys som tagits fram är bland annat
 
  • förtätning av förskolornas barngrupper 
  • större tryck på Järntorgets förskola
  • oro hos vårdnadshavare
  • oro i personalgruppen
  • oro i barngruppen
  • eventuell övertalig personal
 
Jag hoppas verkligen att kommunfullmäktige tänker igenom det här beslutet både en och två gånger innan de eventuellt röstar för att lägga ner världens bästa förskola. Jag må vara naiv, men jag tänker att det borde finnas andra möjliga sätt att göra besparingar än att spara på våra barn. ELLER, om vi nu ska spara på våra barn, om det är det enda alternativet, så bör kommunen se över hur detta ska hanteras. Att hasta fram ett beslut som får så här stora konsekvenser för både barn, personal och vårdnadshavare kan inte vara det enda tänkbara alternativet. Jag har större tankar om min kommun än så!
 
 
PS. vill du själv läsa på om underlagen för det här beslutet hittar du handlingarna här och här.
 
 Följ gärna bloggen på:
Facebook:  Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller viktigt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!

BJÖRK Kafé och Skafferi

 
Vilket magiskt väder det har varit idag! Här i Nora har det hållit sig runt åtta minusgrader och så solsken på det. När Lova klev utanför dörren imorse för att åka till föris hörde jag henne utbrista i ett "Men oj! Hela världen glittrar idag!" Och så har det verkligen varit. Nu när jag jobbar hemifrån försöker jag ta mig ut på en promenad varje lunch. Idag hade jag sällskap av lillasyster, och vi styrde kosan mot Kvarteret Bryggeriet här i Nora, och närmare bestämt BJÖRK Kafé och Skafferi
 
Vid nyår skrev jag ett inlägg och tipsade om Lilla Hotellet i Nora, och den härliga vistelse som Erik och jag fick där. Läs inlägget här. Jag skrev då också om att mitt nyårslöfte för 2021 skulle bli att försöka värna om det lokala. 
 
Jag tror att vi på allvar behöver börja fundera nu på hur vi vill att våra liv och vårt samhälle ska se ut efter att pandemin är över. Vi som bor på små orter, vi behöver hjälpa till NU om vi vill ha kvar våra affärer, restauranger och hotell SEN. Det finns så mycket bra shopping i Nora, fina matställen och uppenbarligen en riktig pärla till hotell. Det gäller att vi tar vara på allt detta! Så för att hjälpa er på traven tänkte jag att jag ska fortsätta blogga om mina smultronställen här i Nora, så kan vi alla hjälpas åt att se till att de får finnas kvar!
 
 
Så vi gick alltså till BJÖRK. Det är ett av mina absoluta favoritkaféer. Ekologiskt, närproducerat, mycket vegetariskt och veganskt. Allt med sådan finess och det där lilla extra. Du kan både fika och äta lunch. Innan Corona hade vi dessutom virk-kafé och det ordnades musiktillställningar lite då och då. De har dessutom olika lokala konstnärer som ställer ut i lokalen. Mathilda som driver stället är så trevlig och gullig. Jag har liksom följt henne ända sedan hon för några år sedan i liten skala började tillverka kombucha och levererade hem till oss glada kunder.  
 
Titta så Corona-anpassat, man kan sitta ute och fika! :)
 
Nej men, nu ska jag väl inte skoja om Corona. Det går utmärkt att sitta inne i lokalen med bra avstånd till övriga gäster, och bor man i Nora är det ju dessutom en ypperlig lösning att köpa med sig mat eller fika hem. BJÖRK har något så trevligt som "Fredagspåsen". Då beställer man i förväg och får sedan hämta sin påse senast kl 17 på fredagen. Det är mat för två personer och alltid något gott till. Ibland kombucha, rawbollar eller choklad t ex. 
 
I fredags köpte vi fredagspåsen. Den bestod av en helt gudomligt god indisk Butter Halloumi med raita. Det var ju för övrigt också en trevlig bonus att kunna hämta upp påsen och barnen samtidigt och sen ta helg utan att behöva tänka en tanke på mat.
 
 
 
Men idag gick jag dit för att fylla på honungsförrådet. Mathilda säljer en hel del lokalproducerade råvaror också, som t ex honung och olika sorters mjöl. 
 
 
Det gapar tomt där på det lilla vita våningsfatet. Det kan vara för att jag precis hade köpt upp hela lagret av ingefärs- och gurkmejabollar, de är såå goda.
 
 
Nu i dessa tider har vi mest hämtat med oss godsaker därifrån, men annars älskar barnen också att hänga här. Den här lilla lekhörnan ser kanske inte mycket ut för världen, men vi får alltid dra med dem därifrån. Tänk vad några dinosaurier och en griffeltavla kan göra för kafferon. 
 
 
När jag fått min påse (ja det kanske slank ner en chokladkaka också...) så vinkade vi hej då och fortsatte vår promenad genom ett kyligt och soligt Nora. 
 
 
Väl hemma tänkte jag ta lite fina bilder på mina köp i snön i trädgården, men så kom grannen och jag blev plötsligt ganska självmedveten, haha. Så fick smyga upp på trappan istället och vänta tills han gått. 
 
 
 
 
Har ni inte redan provat BJÖRK rekommenderar jag er varmt att göra det - och tycker ni liksom jag att det är ett toppenställe, se för sjutton till att fortsätta stötta! <3
 
För mer information, se deras sida på Facebook, de finns också på Instagram @bjorkkafeochskafferi
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook:  Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!

Lilla Hotellet i Nora

I julklapp av mina föräldrar fick Erik och jag något helt underbart. Vi fick en övernattning på Lilla Hotellet här i Nora. Och barnvakt ingick också. Jag tror knappt att vi har haft barnvakt sedan Corona började, men nu när vi i familjen har umgåtts över jul (och inte träffat några andra) öppnades plötsligt den möjligheten. 
 
(null)
 
 
Varken Erik eller jag har bott på Lilla Hotellet förut - det är rätt sällan en bor på hotell i sin egen lilla stad - men vi brukar alltid rekommendera det till vänner för att det ser så mysigt ut. Och nu kan jag ju konstatera att det har vi gjort helt rätt i! Jisses, vi blev helt golvade, vilket ställe!! Här kommer vi definitivt att bo igen, trots att det ligger ett stenkast hemifrån. Och det är ju perfekt för alla andra semestersugna som bor i trakten. Hemester är ju det nya svarta så här i Corona-tider, och det kändes dessutom att hotellet hade Corona-säkrat allt på ett bra sätt, vi kände oss inte ett dugg oroliga (vilket jag ju typ alltid gör nuförtiden annars, så det är ett gott betyg).  
 
Det var dessutom helt underbart att bara få hänga med Erik ett helt dygn, och få klä upp sig. Jag har sagt det förut men jag tror verkligen att jag borde ha varit prinsessa i ett annat liv, jag trivs så himla bra med glitter och glamour :)
 
Vi fotade en hel del under vår vistelse, häng med in på en liten rundtur!
 
(null)
 
(null)
Min fantastiska fuskpäls som jag fyndade på Erikshjälpen i Göteborg i början på året, ni vet på den tiden det fortfarande var ok att vara ute och resa...
 
(null)
 
 I och med att vi hade fått en hotellnatt i present la vi till lite extra och bokade sviten. Den låg på tredje våningen och var som en egen våning med trappa och allt. Såå smakfullt och fint inrett överallt.
 
Sviten består av ett mysigt, lite mindre sovrum, en hall med kylskåp och en sittgrupp, ett badrum plus ett stort rum med soffgrupp, skrivbord och säng.  
 
(null)
 
(null)
 
(null)
Det spökade visst litegrann... :) 
 
(null)
Jag kunde såklart inte låta bli att leka slottsfru. 
 
 
 
Och jag kunde inte heller låta bli att ta en massa selfies när jag ändå hade kammat mig, och hade så tjusig bakgrund. 
 
 
Och vet ni, man ser busstationen från det här fönstret!
 
Frukosten höll samma höga klass som resten av upplevelsen. En väldigt trivsam och vacker matsal och mycket gott att välja på. Och så sällskapet, gjorde ju inte direkt något sämre! <3 Fast jag måste också erkänna att både Erik och jag konstaterade där vid frukosten att vi allt längtade rätt mycket efter de där gullungarna...
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Jag tror att vi på allvar behöver börja fundera nu på hur vi vill att våra liv och vårt samhälle ska se ut efter att pandemin är över. Vi som bor på små orter, vi behöver hjälpa till NU om vi vill ha kvar våra affärer, restauranger och hotell SEN. Så därför blir mitt nyårslöfte för 2021 att försöka värna om det lokala. Det finns så mycket bra shopping i Nora, fina matställen och uppenbarligen en riktig pärla till hotell. Det gäller att vi tar vara på allt detta!
 
Jag önskar er alla en fin nyårsafton imorgon och jag hoppas och tror att 2021 kommer att bli ett riktigt bra år!
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook:  Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!