mammaglitter.se

Redan i september-oktober någongång började jag förbereda för Björns adventskalender. Jag älskar ju sådant pyssel och i mitt huvud vet jag precis hur den ska se ut, gjord av en gammal fönsterram som jag ska sätta hönsnät i. Jag var på loppis och köpte små pixiböcker till den och jag har till och med köpt det perfekta inslagningspappret. 

 

Imorgon är det 1 december. Och inte sitter det nåt hönsnät i nåt gammalt fönster här inte. Orken har helt enkelt inte funnits. Himla synd men som tur är har han fått den här eminenta Mamma Mu-kalendern av sina mostrar.

 

 

Och det är ju trots allt 24 dagar till jul. Kanske glimrar det förbi lite ork nån dag snart så att jag kan göra iordning min julkalender också. Annars får det bli till nästa år helt enkelt. Jag planerar att vara lite mer i fas med mig själv och livet då.

 

Björn, mamma och jag var på minikören idag och Björn och de andra barnen fick prova att spela på den gigantiska kyrkorgeln. Oj så spännande och roligt det var. Jag blev helt imponerad själv, vi fick gå in i orgeln och titta, 2000 pipor består den av, gjorda antingen i metall eller trä, de högsta över tre meter. Det är inte undra på att det låter så mäktigt om den. 

 

 

 

Imorgon kommer ett recept på helt makalöst god gräddkola med havssalt som jag provgjorde igår. Tänkte att jag skulle försöka ta nåt litet fint foto på dem också när det är dagsljus, men jag inser nu att risken är att det inte kommer att finnas många kvar att fotografera imorgon, för de var försvinnande goda :)

 

 

Tänk att det äntligen är första advent. Det är så mysigt i år för trots att jag känner mig allmänt eländig så är det här första året som Björn förstår lite mer. Vi pratar jättemycket om julen och han har börjat greppa det här med tomten och julgran och så hela gulliga ramsan, så fort vi nämner julafton säger han "Kommer Lollo, kommer Gulligullan, kommer Danne". För det är de av våra släktingar som vi har förklarat att nästa gång vi får träffa dem är till jul :) Jag har också försökt att förklara att vi ska tända ett ljus nu varje söndag fram till jul, men det går nog inte riktigt in. Men vi åt i alla fall mysfrukost med varm choklad imorse och tände det första ljuset. Oavsett om han förstår eller inte så älskar han att tända ljus så han var nöjd ändå. Det är förresten en utmaning att vara gravid och ha en tvååring. Han svepte sin choklad i ett huj och sen sa han med sin gulligaste röst "Ha mammas choklad, ha mammas choklad". Då gäller det att behärska sig och säga ett snällt nej, den är mammas, och inte reagera som gravid-Alex helst skulle göra med: Men skyll dig själv unge som drack ur din så himla snabbt, mammas ska faktiskt inte behöva straffas för att hon har vett att spara lite på sin goda choklad. Moget...