För ett tag sedan kände jag mig lite deppig över att det verkade vara stört omöjligt att komma sig iväg och träna som småbarnsförälder. Alltid är det nån som är sjuk så det sätter käppar i hjulet, eller så orkar en inte eller så dyker det upp nåt i sista stund.
Men så idag insåg jag att jag sysslar ju faktiskt med en hel del sporter, bara att jag gör det här hemma, där jag knappt tänker på det. Och inte är det vilka sporter som helst heller. Det är nämligen extremsporter.
Japp du läste rätt. Extremsporter.
Som den här veckan. Då har jag framför allt utövat extreme diskmaschining. Den finns i två varianter. Extreme plocka-i-diskmaschining och extreme plocka-out-diskmaschining. Det enda du behöver är en diskmaskin, en herrans massa disk och en ettrig ettåring.
Extreme plocka-i-diskmaschining går till ungefär så här:
Förbered allt som ska in i diskmaskinen på bänken där barnet inte når. Bär barnet till andra änden av rummet. Spring tillbaka till diskmasinen och plocka i så mycket du hinner innan barnet kommer och börjar 1. plocka ut det du precis plockat in 2. krypa in i diskmaskinen 3. stänga luckan. Återupprepa proceduren med att bära undan barnet och spring sen och försök plocka i lite till. Tränar framför allt konditionen och nerverna.
Extreme plocka-out-diskmaschining går till ungefär så här:
Om disken fortfarande är lite blöt, se till att ha en diskhandduk lättillgänglig. Det finns inte, jag upprepar, INTE, tid att hämta den när du väl öppnat luckan. Öppna luckan och börja plocka ut. Här är det en liten avvägning vad som är bäst men jag brukar dra ut den undre korgen för att förhindra att barnet klättrar in i maskinen. Barnet får då visserligen enklare tag i sakerna men det har ändå visat sig vara det bättre alternativet. Skynda dig att plocka ur och torka. Ställ sakerna på diskbänken. Jag tror att det krävs många års övning innan du hinner ställa in dem direkt i skåpet, för parallellt med att du plockar ut plockar även barnet ut. I en hejdundrande fart. Framför allt besticken som slängs på golvet ett efter ett. Där måste du alltså vara snabb och fånga dem mellan du plockar ur ditt eget. Passa även vassare knivar och typ tallrikar du är rädd om, för så fort besticken tar slut kommer barnet fortsätta med vad än det får tag på. Ytterligare svårighet är att barnet också i vilken sekund som helst kommer på att luckan ska stängas, även om undre korgen är utdragen, och då kan det bli kras om du inte är med.
Det här är alltså en sport som kräver både psykisk närvaro och snabbhet. Om du utövar den regelbundet, sådär en sex-sju gånger i veckan, bör den också ge goda konditionsmässiga resultat.
ALLTSÅ!! Bästa jag läst idag!! Såå kul och såå sant!