Sockrockande och nattsuddande

Hej från bebisbubblan!


Det är minst sagt lite dimmigt och långsamt hemma hos oss nuförtiden. Lova har visat sig vara en riktig nattsuddare som har ett helt motsatt dygn mot oss andra. Hon sover som en liten ängel från ca fem på morgonen till åtta-nio på kvällen och sen piggnar hon till. Och då börjar nattpasset. Hon har hittills (peppar peppar) inte varit särskilt ledsen eller så förutom natten när mjölken hade runnit till, då trodde vi att hon fått kolik som hon skrek, men hon är vaken och ganska missnöjd. Och vill amma  och gosa. Hon kan sova små stunder ibland men bara om hon får vara uppe i knät. Inte helt lätt för en person som helst lägger sig klockan nio på kvällen, att det istället är då det ska varvas upp men vi får ju väldigt lugna dagar istället :) 

Idag har vi såklart rockat sockorna. Och så har vi haft besök. Först av min gulliga barnmorska som var här och kollade läget. Är det inte fantastisk att vi lever i ett land där man inte ens behöver söka upp vården under barnets första vecka utan att de kommer hem till en! Vi kunde konstatera att Lova äter bra. Hon är på sitt sjätte dygn nu och har gått upp 30 gram från sin födelsevikt, strålande! Sen kom mostrarna och mormodern lagom som Erik skulle iväg en sväng så Björn och jag sov middag i två timmar ostört, välbehövligt. Nu har Lova och jag tjejkväll och jag ska kolhydratladda med lite pizza innan det är daga för nästa nattpass! 

Hemma!

Först och främst vill jag säga ett jättestort TACK till alla som har grattat och peppat och kommit med hejarop efter mitt förra inlägg, ni är så gulliga!
 
Idag blev jag utskriven från BB och vi fick äntligen åka hem till Björn igen. Han har varit förkyld så han har inte kunnat komma och hälsa på oss, så värdelöst, har inte träffat honom sedan i tisdags kväll, vi har aldrig varit ifrån varandra så länge förut. Jag var lite nervös för hur det skulle gå för syskonen att träffas, speciellt eftersom storebrodern i veckan varit ganska tydlig med att han inte tycker om bebisar, men Björn är ju en helt fantastisk liten unge så han har bara klappat på sin lillasyster och varit allmänt gullig. Lova hade varit lite smart också så hon hade köpt en gigantisk nallebjörn till Björn i present, den blev väldigt uppskattad ;) Dock märks det att Björn tycker att det är väldigt läskigt när lillasyster gråter så det måste vi nog jobba lite med, har en känsla av att det kommer bli en del av den varan nämligen. 
 
 
Nu har Lova fått träffa sin mormor och morfar och en av sina mostrar också, och mamman har fått sin tårta. 
 
 
 
 
Lova har ett lite besvärligt dygn för hon sover hela dagarna och härjar på nätterna, men just idag är det bra för nu ligger hon i soffan och sover och vi tittar på Bamse och tjuvstaden med Björn. Känns bra att det blir lite ordentlig Björntid nu, det är det svåraste känner jag med att plötsligt ha två barn på samma ställe, hur man får storebror att inte känna sig utanför. Speciellt som mamma som ammar, av naturliga skäl kommer jag ju behöva tillbringa en väldans massa tid med Lova. Men vi är ju inte de första i världshistorien som hamnar i den här situationen direkt så jag tänker att det ska lösa sig, så omtumlande bara med allt nytt och alla stora känslor. 
 
 
Så otroligt söta buketter, en stor och en liten. 
 
På det stora hela känns det fantastiskt att vara hemma. Jag känner mig betydligt mycket piggare här än på sjukhuset och jag inser verkligen hur mycket jag saknat Björn. Nu gäller det bara att försöka smälta att vi är en till i familjen och att allt har gått bra. Det känns helt knasigt att man kan få ha en sån här tur <3
 
Följ gärna bloggen på
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter

OBS. Nu är hon här!

Under den här graviditeten har jag varit tydlig med två saker. När ungen väl är ute måste Erik omedelbart åka och köpa en Tjillevippen-bakelse till mig. Och sen när vi väl är hemma ska vi äta tårta. Visst, det är fantastiskt allt det där med att få ett friskt barn och så - men det gäller att  veta hur man har sina prioriteringar ;)


I onsdags kväll vid halv åtta-snåret skrek jag allt vad jag orkade att Nä nu jävlar ska ungjäveln ut, och kl 20.11 föddes vår lilla Lova. En helt underbar liten tjej som på många sätt är en kopia av sin storebror. Hon mår alldeles utmärkt men vi blir kvar ett slag på BB pga mitt blodtryck. Tjillevippen fick jag avnjuta redan igår och förhoppningsvis blir det hemgång och tårtkalas imorgon. 

Just nu är jag bara fullt nöjd med att sitta här och beundra henne och tänka på vilken tur jag har som har fått henne och hur sjutton hon fick plats i min mage. Så mer vettiga reflektioner än så får ni vänta på tills vi kommer hem igen! :) 

Eftersom hon föddes på kvällen fick jag hålla mig till dagen därpå med min bakelse, men den var precis som ongen värd att vänta på!