Några tankar inför det nya året

Igår kväll uppenbarade sig plötsligt två timmar pysseltid för mig. Jag satte mig och började förbereda min Bullet Journal (kalender) inför den nya månaden och det nya året. Och så började jag tänka en del på det som komma skall. Har ni börjat fundera något inför 2018? Jag tycker verkligen om den här känslan av nystart som nyårsafton ger. Det är lite förlåtande på något sätt. Som att man får en chans att börja om, en chans till på det där som inte riktigt blev som jag tänkt mig under det gångna året. 

 

2018 kommer att bli ett lite speciellt år för mig. Det kommer nämligen att bli ett delat år. Första halvan ska jag vara föräldraledig och sedan efter sommaren ska jag tillbaka till jobbet igen efter nästan två (!!) år borta.  

 

Vad vill jag egentligen få ut av 2018? 

 

Förra året skrev jag om att jag inte hade några nyårslöften utan snarare målsättningar, (läs det här) för det låter lite mjukare. Och så försöker jag tänka nu också. För jag vill verkligen inte att det ska bli nån stress eller press över det hela, utan bara ett positivt sätt att förhålla sig till det kommande året.  

 

Här kommer i alla fall några av mina tankar som kanske kan vara lite allmängiltiga och därför värda att dela med mig av:

 

Mobilen 

Jag ska försöka dra ner rejält på mobilanvändandet. Och med mobil menar jag i första hand det där scrollandet som man kan bli sittande med, både på mobilen och datorn. Facebook, mailen, Instagram. Allmänt slösurfande. Jag har märkt att det är så oroväckande lätt som mobilen kommer fram, så det ska minskas. Någon som har något bra tips på hur man lättast gör det? Inför mobilfria zoner hemma? Mobilfri tid? Ett visst antal mobilanvändargånger per dag?

 

Konmari

Jag ska på riktigt komma igång att konmaria vårt hem. Jag började i höstas och de områden jag har genomfört har verkligen underlättat i vår vardag så nu ska jag ta tag i det och försöka komma vidare. Jag kommer skriva mer om Konmari men om någon är nyfiken skrev jag ett inlägg för ett tag sedan som finns att läsa här

 

Bullet journal

I september provade jag för första gången på bullet journaling. Vilken aha-upplevelse! Det går nästan inte en dag nu när jag inte använder den och jag kommer hela tiden på nya saker den kan användas till. Vill du prova någonting nytt inför 2018 kan jag varmt rekommendera det. Jag skrev ett inlägg tidigare om det som du kan läsa här. Min målsättning är att försöka hitta ännu fler sätt att låta BuJon hjälpa mig att strukturera upp mitt liv och att den ännu mer ska få bli ett utlopp för kreativitet. 

 

Bättre vardagsstruktur

Mer rutiner åt folket! Det har väl aldrig märkts så tydligt som med två små barn här hemma vad viktigt det är med rutiner och struktur. Och att hitta sätt att underlätta för familjen i vardagen. Så det ska jag utforska och försöka lära mig mer under 2018. För är man inte född strukturerad får man helt enkelt lära sig. 

 

Återknyta kontakt med vänner

2017 har varit ett så intensivt och på många sätt påfrestande år. Med en liten bebis är det svårt att hitta tid för annat umgänge än med andra trötta småbarnsfamiljer som man umgås med på exakt samma villkor, och dessutom på dagtid på vardagar. Men under 2018 ska jag verkligen försöka hitta tillbaka till mina andra fina vänner också. 

 

Det här är några av de saker som jag tänker på inför 2018. Jag tror verkligen på att det är bra att fundera ett par varv på vad man vill med det nya året. Annars är det lätt att åren bara går och man tappar både riktning och styrfart. Egentligen skulle jag nog må bra av att skissa på någon sorts femårsplan och tioårsplan också, men så långt har jag inte kommit än. Då får jag återkomma med ett nytt inlägg! :) 

 

 

(null)

 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 

En vinterdikt

En liten pojke tittar ut över sjön. Längtar så oändligt efter snön. 


Tycker att julstädning är så trist, leka med bilar han vill, javisst. 


En mamma och en pappa utan ork och tålamod, rimmar illa med hans outtröttliga kraft och mod. 


Han är tre år, testar gränser och grubblar, mamma och pappa med uppfostran stundom snubblar. 


För det är ju så svårt att veta om man gör rätt, och rätt kan ju vara på så många olika sätt. 


Men kärlek får han och så här till jul, även en och annan pepparkaka och kul... -


glass (sorry) fick han igår och vi läser och leker, mellan städ och julmat som steker. 


Så han har det nog ändå ganska bra vår lilla filur, nu hoppas vi bara på snö till en pulkatur 

#medvilkenrätt - nu VRÅLAR Sveriges kvinnliga jurister!

Jag har tillsammans med 5 964 andra kvinnliga jurister i helgen skrivit under uppropet #medvilkenrätt, vilket ni säkert hört talas om och annars kan läsa om här
 
 
 
Jag tycker att det är så helt bedrövligt att läsa vittnesmålen som de utsatta kvinnorna har lämnat. Jag har skrivit under uppropet för att visa att jag helt står bakom det och tycker att det är fantastiskt bra, och inte för att jag själv har blivit utsatt. Jag har haft "turen" att klara mig undan trakasserier på mina arbetsplatser och arbetar just nu på en enhet där i alla fall jag upplever att vi har ett väldigt bra klimat och fin stämning, men jag kan ju tyvärr inte säga att jag blir förvånad över berättelserna. Och det säger jag både i egenskap av jurist och i egenskap av kvinna i största allmänhet. För även om Sverige på många sätt är ett föregångsland vad gäller jämställdhet så har vi uppenbarligen lååång väg kvar. 
 
Men 5 965 är en helt svindlande siffra. Det systerskap som vi genom facebook fått ta del av när artikeln skulle skrivas liknar ingenting annat jag varit med om, på bara några dygn mobiliserades över 14 000 kvinnor som en enda stor jättekraft, vilket resulterade i nästan 6 000 underskrifter. Och det häftiga är att det vrålas på så många håll just nu. Skådespelare, sångare, dansare kliver fram. Det känns inte längre som frågan är OM någon mer yrkesgrupp kommer kliva fram utan bara VILKEN som står näst på tur. Det har pratats om att den här nya kvinnorörelsen är det största som hänt sedan rösträtten. Det känns så bra och stort att få vara med på ett hörn. För vi skriver ju faktiskt historia just nu. Någon typ av förändring kommer komma ur det här. Det gör det redan. Flera personer har polisanmälts till följd av #tystnadtagning till exempel, och det är bara början. 
 
Och framför allt tror jag att det är viktigt, och det är också det som är en väsentlig pelare i juristernas upprop, att tystnadskulturen måste brytas. Vi måste tillsammans skapa ett klimat där du vågar säga till om du blir illa behandlad. Där du KAN säga till utan att riskera din karriär. 
 
 
 
Även om det på många sätt är dyster statistik och för jävligt att det här uppropet ens ska behöva göras känner jag mig spänd av förväntan inför vad som kommer härnäst. För vår skull och för kommande generationer. 
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!