Ett år sedan idag

För ett år sedan idag hade jag knappt sovit på natten. Dagen innan hade jag nämligen tagit ett graviditetstest som visade två svaga svaga streck. Hela dagen gick jag och väntade på att det skulle bli kväll så jag fick gå och lägga mig så det fick bli ny morgon nångång så jag kunde ta ett nytt test. Så fort det blev morgon provade jag igen, med ett digitalt test istället. Och visst, det var ett stort YES som kom fram på displayen efter de där evighetslånga minutrarna. 
 
Det var så otroligt blandade känslor. Det var något vi verkligen ville, och samtidigt något så otroligt skrämmande. Hur skulle min kropp hantera den här graviditeten? Hur skulle psyket klara av det? Vilken vecka skulle bebisen födas i? Skulle den klara sig? Skulle jag klara mig? Och samtidigt den där helt svindlande känslan av att det här kanske kommer bli Björns syskon. För allt kan ju också bara få gå bra. Och det gjorde det ju. Visst, det var INTE en lätt graviditet, men jag var aldrig dödsjuk och Lovan mådde bra hela tiden och för mig var det det viktigaste. Ens perspektiv ändras en del när man har gått igenom det värsta en gång och kommit ut på andra sidan. 
 
Jag har funderat lite på om jag ska skriva lite mer om graviditeterna och om hur det är att vara gravid igen när man har gått igenom en katastrofgraviditet. Om ni skulle vilja läsa?
 
 
Hur som helst, nu gläds jag i alla fall omåttligt åt att det här är ett år sedan och att Lova snart är fyra månader och världens lilla energiknippe. Som dessutom just nu är omåttligt sur för hon vill ha mat. Mamma sluta blogga nu! 
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 

Tårtan

I söndags döpte vi Lova. Det har bokstavligen talat tagit mig två dagar att återhämta mig. Pust. Allt blev (till slut!) så himla lyckat och fint och trevligt och jag lovar att jag ska skriva ett inlägg med fina bilder och gulligull snart. Men här kommer tårt-terapi-inlägget.

Jag använder nämligen bloggen som terapi ibland om någon har missat det. När livet blir riktigt stökigt, då gäller det att tänka positivt. Så mitt i tårtbakandet härom dagen, när det var minst sagt katastrof, så påminde min syster mig om att "det blir i alla fall ett bra blogginlägg!". Så här kommer det.

 

Tillåt mig punktera upp händelseförloppet.

 

  • Det hela började väl egentligen med att jag beställde hem dessa tårtdekorationer från My perfect day och såg framför mig att jag skulle slänga ihop en tårta i stil med denna:
Bild lånad från My perfect day
 
  • Men sen insåg jag att om man har en stor släkt kan man inte bara "slänga ihop" en fin liten tårta. Det skulle närmare bestämt behövas fyra tårtor. Och eftersom så många äter mjölkjfritt bestämde jag mig för att det enklaste skulle vara att göra alla fyra tårtorna mjölkfria.
  • Och eftersom det innebär att jag ändå måste baka tårtbottnarna från grunden skulle jag kunna passa på att testa att göra såna där regnbågstårtor ni vet som är så himla trendiga på instagram. Hur svårt kan det vara?
  • Jo det kan jag svara på nu i efterhand.
  • Svårt.
  • Jag hade i alla fall någon sorts framförhållning och bakade bottnarna några dagar i förväg. Det var en sorglig syn. Karamellfärgen gjorde liksom mest att kakorna såg lite lätt sjukliga ut. Kolla den här blå till exempel... 
  • Men när jag väl tinat upp alla bottnar igen och börjat dela upp dem blev jag lite mer hoppfull. Fina färger!

 

  • Sen hade jag verkligen gjort det lätt för mig och köpt färdig mjölkfri vaniljsås. Den är mycket tjockare än vanlig vaniljsås så perfekt att ha som tårtfyllning.
  • Eller ja, inte helt perfekt kanske skulle det snart visa sig. Visst, den är tjockare än vanlig vaniljsås, men den är visst inte riktigt vaniljkräm-tjock. Speciellt inte på försommarens hittills varmaste dag som jag och min syster lyckades tajma in när vi skulle lägga ihop tårtorna. Det var vaniljkräm överallt och tårtorna såg mest ut som sorgliga versioner av lutande tornet i Pisa.
  • Det var svårt att få bottnarna att ligga på plats utan de halkade mest omkring och de stackars små bananskivorna som vi lagt uppepå vaniljkrämen smet liksom ut och trillade av tårtorna. Det hela började kännas lite svettigt.

  • Den gula tårtbottnen hade dessutom råkat bli lite mindre än de andra så det var ju inte direkt som att kanterna blev jämna. 
  • Jag började också känna mig lite orolig för hur tårtorna faktiskt skulle se ut med alla färger och allt kladd. Min syster började lite diskret prata om "nailed it" och jag insåg att det just nu mest såg ut som att en tvååring skapat denna kreation. 

  • Vi fick i alla fall ihop fyra tårtor och min plan var nu att spritsa grädde uppepå dem. 
  • Jo men det var ju en bra idé. Bortsett från då att mjölkfri grädde tydligen inte funkar riktigt som vanlig grädde. Den gick inte alls att spritsa, den bara rann åt alla håll. Och den var inte särskilt täckande heller.
  • Nu var jag färdig att slänga fyra tårtor genom fönstret. Det tog verkligen emot att tänka mig att jag skulle bjuda på detta kladd:

 

 
  • Men som tur är är jag en ganska förutseende (och sjukt impulsiv) person, så natten innan hade jag varit uppe och bakat maränger. Det är ju som magi. Tänk att tårtan på bilden ovanför kunde förvandlas till detta med hjälp av några maränger och pompoms. Jag förbannade mig själv där på natten för att jag får så konstiga idéer, men ni kan tro att jag var rätt nöjd sen på själva dopdagen :)
 
 
Till och med regnbågsinnehållet blev ganska bra till slut. Och det innehåll som inte hade lyckats smita ut på grund av lutningen blev riktigt gott!
 
De fina bilderna är tagna av Viktoria Kvarnbrant och mobilbilderna högst upp av mig.  
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 

Nu jäklar prioriteras det!

Fem dagar kvar till dopet och nu har hon kommit igång här mamman. Igår gjorde hon till och med en liten tidsplan för dagarna som är kvar, nyttigt nyttigt, gav lite smått panik ja... Prioritering på hög nivå är det som gäller nu. Jag har förvisso prioriterat hela tiden (läs mitt tidigare inlägg på ämnet här) men det går möjligen att diskutera huruvida jag har prioriterat på bästa och mest effektiva sätt hittills. Men nu så. Jag låter det vara osagt om det är för att jag plötsligt har en hel ikea-påse med pompoms och för att jag har köpt alla rosa och vita bordsdekorationer som finns att uppbåda i Örebro län och på internet redan, men idag bakar jag bröd!
 
Pompoms så det räcker till halva mellansverige...
 
Björn är med sin mormor på tisdagar så då har Lova och jag inga förskoletider att passa, så dessa dagar lämpar sig bra för lite större projekt. Och idag är det alltså brödbak inför dopet som står på programmet. Jag råkade uppfinna ett jättegott rågsiktsbröd här för ett tag sen när jag lovat Björn att vi skulle baka och i sista sekund (när gullungen redan sprang runt i förkläde och bagarmössa och var superivrig) upptäckte att vi nästan hade slut på vetemjöl, så det brödet blev det. Det är dessutom både mjölkfritt och helt veganskt. Toppen!
 
Lova chillar lite, som de flesta dagar :)
 
 
Vill du prova att baka mitt rågsiktsbröd så hittar du receptet här, jag kan verkligen rekommendera det!
 
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!