Bröllopsdag på Hult Säteri

 
 
Den 13 augusti 2011 gifte Erik och jag oss. Förra året firade vi alltså femårig bröllopsdag. Nygravid. Superillamående. På IKEA ätandes köttbullar... Med andra ord inte ett helt okej firande av femårig bröllopsdag. Och om en månad firar vi sexårig bröllopsdag. I onsdags skulle Björn sova över hos sin mormor och morfar. Så då fick vi plötsligt ett infall. Och så i tisdags ringde jag till Hult Säteri, och ett dygn senare befann vi oss i deras svit, på samma ställe som vi sov på vår bröllopsnatt.
 
 
 
 
Hult Säteri är kanske ett av de mysigaste ställen jag vet. Det ligger så vackert mitt ute i ingenstans och det är tyst och lugnt och ett fantastiskt fint gammalt hus. Vi brukar äta julbord där och maten är himmelsk med mycket närproducerat. Mäla och Ronny som driver stället är också väldigt trevliga och gulliga. 2014 när vi var där och åt julbord och Björn bara var tre månader turades de om att gå och bära på honom så att vi skulle få äta lite i lugn och ro, på hur många ställen händer det liksom?
 
 
 
 
Den här gången hade vi den stora turen att lyckas pricka in en dag då vi var de enda gästerna. Med andra ord kunde jag gå och låtsas att jag bodde i den stora herrgårdsbyggnaden. Jag som tycker så mycket om gamla hus, det var ju rena drömmen. Fast framåt kvällen var jag tvungen att fråga Mäla om hon skulle låsa ytterdörren på natten när jag insåg att det ju innebar att vi skulle vara ensamma i det stora huset även då, och det skulle hon, haha. 
 
Sviten är, precis som resten av huset, varsamt renoverad med vackra gamla detaljer kvar. Titta bara på tapeten på dörren in till badrummet!
 
 
 
 
 
 
 
På kvällen åt vi så god mat och eftersom vi var de enda gästerna kunde vi ha en liten sovande bebis med oss. Sen att hon sov harmoniskt i ca åtta sekunder är en annan historia... 
 
 
 
Istället för alkoholfritt vin serverades en svarta vinbärsdryck. Väldigt god och alltid kul att hitta lite nya alkoholfria alternativ. 
 
 
Tystnaden och den här här utsikten gjorde att hela min kropp och mitt sinne skrek åt mig att "flytta ut på landet! Ba gört!". Men jag vet inte, jag tror ju egentligen inte att det är min grej att bo permanent på landet. Men sådana här sommarkvällar vore det underbart. 
 
 
Jag bad Erik att ta massa kort på mig och Lova. Det är så sällan det blir av och så roligt att ha kvar. Annars är jag oftast bakom kameran. Nu när jag gick igenom bilderna från det här dygnet är det för ovanlighets skull mest bilder på mig och knappt några på Erik, vilket ju förstås är synd, men kul att jag också fastnat :)
 
 
En annan fin sak med att bo på hotell är ju frukosten. Och tänka sig, den sov sig faktiskt Lova igenom = två mycket nöjda föräldrar. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag bet mig i kinden, för femte gången på samma ställe... Men med lite kaffe i finkopp blev det genast bättre :)
 
Det blev verkligen ett dygn att ladda batterierna för oss och Hult är ett ställe som jag varmt rekommenderar för er som ännu inte varit där. Åk dit och bo eller bara ät, det är garanterat en upplevelse! Tänk att man kan hitta sådana guldkorn bara någon mil hemifrån.
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 
 

Sommarkväll

 
 
 
Jag älskar de här ljusa sommarkvällarna. Jag är inte utomhus alls så mycket som jag skulle önska eftersom Björn behöver lägga sig ganska tidigt (drömmer om en balkong eller en altan) men det kan vara härligt inomhus också. Jag blir lite som ett barn och v i l l  i n t e  gå och lägga mig när det är så vackert ute. Som ikväll till exempel. Jag har tänt lite ljus, småäter bilar, lyssnar på Sommar i P1 och mellan amningarna planterar jag om pelargoner och tar små sticklingar. 
 
 
Jag fyndade de här gamla terracottakrukorna på en loppis igår. Jag vill liksom att de ska se såhär riktigt slitna ut, det gifter sig så fint med små skira, rosa pelargoner.
 
 
 
Och lampan är ett riktigt loppisfynd som jag gjorde på noradagarna. Själva lampan kommer från min farmor och den har flyttat med mig i många lägenheter. Men så när vi flyttade senast, för fyra år sedan, strax innan farmor dog, gick lampskärmen sönder. Det var så tråkigt. Lampfoten har bara legat här i en låda och jag brukar alltid kika efter en ny skärm men jag hade nästan gett upp och börjat fundera på om jag skulle göra mig av med lampfoten när jag sprang på den här i förra veckan. Den satt på en elektrisk lampa så jag var inte säker på att den var i rätt storlek, men den passar perfekt. Man glömmer ju så fort men jag tror faktiskt att den är exakt likadan som den gamla. Det är så roligt att kunna använda den igen. Jag saknar farmor mycket men det är fint att tänka på henne när jag tänder lampan. 
 
De vackra rosorna kommer från mormors trädgård. Någongång ska vi ha en egen trädgård men i väntan på det är det fint att ha andra trädgårdar att hänga i. Som mormors till exempel. Där har vi varit idag. Hjälpt henne lite. Björn har fått springa runt runt på gräsmattan och jag har plockat rosor tills näsan rann och fingrarna var sönderstuckna. När jag har en egen trädgård ska jag ha massor av rosor. De är underbara.
 
 
 
Jag har förresten bestämt mig för att jag ska försöka berätta lite mer om mina graviditeter. Jag har ju tidigare skrivit lite om hur det är att förlora ett barn (här och här till exempel) men inte så mycket om hur det är att bli så sjuk under en graviditet. Och hur det är att bli gravid igen efter det. Ska bara fundera lite på hur jag ska lägga upp det. 
 
Men nu måste jag gå och lägga mig fast det är vackert ute. Jag ska på yoga utomhus nere vid sjön imorgon bitti.
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 

Ett år sedan idag

För ett år sedan idag hade jag knappt sovit på natten. Dagen innan hade jag nämligen tagit ett graviditetstest som visade två svaga svaga streck. Hela dagen gick jag och väntade på att det skulle bli kväll så jag fick gå och lägga mig så det fick bli ny morgon nångång så jag kunde ta ett nytt test. Så fort det blev morgon provade jag igen, med ett digitalt test istället. Och visst, det var ett stort YES som kom fram på displayen efter de där evighetslånga minutrarna. 
 
Det var så otroligt blandade känslor. Det var något vi verkligen ville, och samtidigt något så otroligt skrämmande. Hur skulle min kropp hantera den här graviditeten? Hur skulle psyket klara av det? Vilken vecka skulle bebisen födas i? Skulle den klara sig? Skulle jag klara mig? Och samtidigt den där helt svindlande känslan av att det här kanske kommer bli Björns syskon. För allt kan ju också bara få gå bra. Och det gjorde det ju. Visst, det var INTE en lätt graviditet, men jag var aldrig dödsjuk och Lovan mådde bra hela tiden och för mig var det det viktigaste. Ens perspektiv ändras en del när man har gått igenom det värsta en gång och kommit ut på andra sidan. 
 
Jag har funderat lite på om jag ska skriva lite mer om graviditeterna och om hur det är att vara gravid igen när man har gått igenom en katastrofgraviditet. Om ni skulle vilja läsa?
 
 
Hur som helst, nu gläds jag i alla fall omåttligt åt att det här är ett år sedan och att Lova snart är fyra månader och världens lilla energiknippe. Som dessutom just nu är omåttligt sur för hon vill ha mat. Mamma sluta blogga nu! 
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!