Som balsam för mammahjärtat

Björnungen har alltid varit en ganska blyg pojk, och relativt nyss, när han nästan var två år fyllda, började vi skola in honom på förskolan. Det var inte utan att jag var lite nervös för hur det skulle gå. Första veckan av inskolning var något av en katastrof, fast det hade inget med Björn att göra, för honom gick det riktigt bra, det var hans arma moder som var nygravid och helst ville kräkas högt och lågt hela tiden. Det är inte en strålande kombo med förskolestart. Andra veckan tog Erik som tur var. Men inskolningen gick riktigt smidigt även om han förstås var ledsen och inte riktigt fattade grejen med att vi plötsligt skulle börja lämna bort honom när han hade det så bra hemma. Sedan har det fortsatt i den stilen. När vi pratar om förskolan hemma är han oftast glad och säger att han har haft roligt, och han kan komma på att han vill ringa till fröken på helgen till exempel, men när det väl är dags att gå dit blir han väldigt ledsen. Det är Erik som sköter alla lämningar eftersom jag mår som jag mår, och åker så hiskeligt tidigt när jag faktiskt jobbar, och så delar vi på hämtningarna. Så det börjar redan här hemma när de ska gå, då gråter han efter maaammaaaaaaa. Sjukt jobbigt. Sen gråter han efter pappa när Erik väl lämnar. Sen säger de att det oftast går väldigt bra när Erik väl har gått, men samma sak när vi kommer och hämtar, då gråter han också. 

 

Men så förra veckan började det plötsligt gå bättre. Tre dagar i rad var han inte särskilt ledsen när Erik lämnade och vi fick rapporter om en strålande glad liten pojke alla tre dagarna. I torsdags var det knappt att vi fick med honom hem. Och så imorse var det bara "Hej då mamma" och "Plinga kolan!" (springa till förskolan), och så ringde Erik för en liten stund sen och berättade att han hade sagt hej då och sen bara gått in själv, utan minsta lilla gråt. Åh, det gör mig så glad. Det är verkligen som balsam för mammahjärtat när ens barn trivs i tillvaron. 

 
Världens finaste mössa som Björn mycket nöjd traskade iväg till förskolan med idag. Kanske inte den mest praktiska nej men han har valt den själv och jag ÄLSKAR den, skit i praktiskt. Jag lovar att vi kommer köpa en varmare till honom också när minusgraderna slår till men den här funkar nu :)
 
 
 
Jag tycker om att det är så mörkt på morgnarna nu så man får tända massa ljus. Jag har en läkartid i Örebro idag annars hade jag nog försökt ta lite sovmorgon, men det är väldigt mysigt att sitta uppe också. När man mer eller mindre måste äta på klocka för att försöka minimera illamående är det ändå svårt att somna om när man väl vaknat och insett att man är hungrig.
 
 
 
Vår blyga lilla pojk som varken är särskilt blyg eller liten längre. Här på andjagarpromenad i lördags. Björn har en lite annorlunda approach till fågelmatning. Han älskar det, "pippi nam-nam" är en stående fras här hemma, men han är något av en attackmatare och jagar liksom fåglarna för att ge dem mat. Det är inte alltid (faktiskt väldans sällan) som de förstår att han menar väl utan de blir snarare livrädda och flyr fältet innan de hinner få någon mat. Strax efter det här kortet togs gav mammans fogar upp så jag var också tvungen att fly fältet, dock inte lika snabbt som änderna utan snarare långsamt vaggande. Det är inga långa promenader som tillåts längre direkt, tur att vi bor mitt på stan och nära sjön.
 
 
Följ gärna bloggen på
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 

Namnsdagskalas för en Björn

 
Idag har Björn namnsdag. Och jag har haft min första dag på första delen av min sommarsemester. Ska vara ledig en vecka för att sen gå in och jobba lite innan jag går på en längre ledighet. Med andra ord flera anledningar att fira. Därför ställde vi till med ett litet fikakalas i all enkelhet. En kardemummakaka, några släktingar och sockerfri vegansk citronglass till namnsdagsbarnet. Björn åt sin glass i rasande fart och sen ägnade han resten av kalaset åt att dammsuga (förstås!) och att låtsas som att han inte hörde att det var dags att öppna paket, det verkar inte riktigt vara hans grej det där med paket, haha. 
 
Nu sitter jag uppkrupen i soffan och tittar på Minneskonserten för Björns namne Björn J:son Lindh från Berwaldhallen som spelades in 2014. För mig är Björn en mycket saknad musikervän som jag haft förmånen att få spela tillsammans med under många år och även lärt känna. Jag har inte sett konserten förut, missade den förra gången den sändes på tv och min egen Björn var bara två veckor gammal vid konserttillfället så det var inte riktigt läge att åka på konsert i Stockholm då, men det är verkligen en jättefin konsert. När jag ser hur musikalisk min lilla björnunge är redan nu tycker jag att det är så tråkigt att de aldrig fick träffa varandra, men samtidigt kan jag glädjas mycket när jag nu lyssnar på konserten över vilken fantastisk musikskatt han lämnar efter sig. Konserten visas i SVT även imorgon, rekommenderas varmt. 
 
Känns som ett fint sätt att avsluta björnungens namnsdag på <3
 
 
 
 
Ärvda ljusstakar och loppisfyndad Kockumsmugg. 
 
 
Mina otroligt söta för dagen nyloppade kaffekoppar med rosor på. 
 
 
Hemmagjord syrénsaft från mina systrar och rosor och schersmin från mammas och pappas trädgård.
 
 
Jag snodde ihop en mjuk kardemummakaka enligt det här receptet och så delicatobollar, aldrig fel!
 
 
 
Björn blev så bortskämd med presenter. En sjömanskostym, en vattenkanna och så den här lilla träspisen och en babblarnabok. Han fullkomligt älskar babblarna och kan namnet på varenda en av dem <3

Tips! Alex&Phil - supermat för superungar

Jag måste bara passa på att tipsa om en väldigt rolig och bra grej! Vi kan väl konstatera att en kan använda sin föräldraledighet på olika sätt. Ja, förutom att ta hand om sina fina ungar förstås. Jag använde väl min typ till att när Björn sov middag stirra apatiskt på Facebook samtidigt som jag svepte dagens sjuttiotredje kopp kaffe, och så skrev jag ibland ett underfundigt blogginlägg om hur jag svepte min sjuttiotredje kopp kaffe samtidigt som jag stirrade apatiskt på Facebook. Typ. 
 
Bild
 
 
 
Min fantastiska släkting Jenny Wessblad Hårdh däremot. Hon hann nog inte med så mycket apatiskt stirrande, för hon har nämligen startat ett helt nytt barnmatsmärke. Alex&Phil. Hur coolt som helst! Det är dessutom bara naturliga och ekologiska ingredienser och inget ris eller rismjöl så långt ögat når.  Det tycker jag (som har en ett och ett halvtåring som fortfarande äter en hel del burkmat) har varit väldigt problematiskt sedan de gick ut och varnade för att ge för mycket ris till barn på grund av arsenikhalterna, att även om det är hyfsat lätt att undvika burkar med helt ris i så är det snudd på omöjligt att hitta alternativ som är både ekologiska och fria från rismjöl. Men nu så! Inte heller något tillsatt socker eller salt vilket ju är superbra. 
 
Än så länge finns tre olika sorter. Smoothie med havtorn, smoothie med blåa bär och vanilj och äpplig gröt med kanel. Moster Vickan köpte några i present till Björn häromveckan och han fullkomligt älskar dem. Jag tål inte äpple men jag har ätit havtornssmoothien och jag tyckte också att den var jättegod. Erik är helt såld på gröten :) 
 
 


Så det är ett hett tips för er med mindre barn. Är ju så smidiga att ha med i väskan som reserv också även när de blir lite större. 
 
Än så länge finns de att köpa på ICA Nacka men går även bra att beställa på Alex&Phils hemsida. Passa på för just nu är det dessutom fri frakt! 
 
Hoppas ni har en mysig lördag. Jag ska ägna den åt lite second hand-shopping och välbehövlig vila och ikväll blir det ju mello förstås!