Lova tio månader

 
 
 
Idag fyller Lova tio månader. Lova Kerstin Carina Mathisen. Vår lilla lilla bebis som var så liten och ynklig när hon kom. Men samtidigt ganska bestämd och stundvis arg. Tillräckligt bestämd för att skrämma slag på storebror som inte ville vara på samma våning som henne när hon drog igång och skrek. En liten bebis som inte kunde hålla upp huvudet själv och som var vaken HELA nätterna och sen sov hela dagarna. Som har lindat alla (nå, förutom storebror då) runt sitt lillfinger från första stund. Den lilla ungen blir tio månader idag. Och storebror älskar henne också nu. Det underlättar ju förstås att Björn är Lovas abslut största idol. Det finns ingen som är så frän som storebror. Ingen hon hellre vill vara med. Och han är så tålmodig och fin. Visst blir han lite irriterad när hon kommer och ska "vara med" (läs förstöra) hans järnväg han precis byggt till exempel, men han tar det med ro. 
 
Idag var vi på BVC på tiomånaderskontroll. 9365 gram och 72 cm bus-Lova har vi nu. Vi pratade mycket om vad fascinerande det är att bebisar lär sig så otroligt mycket under det första året. Lova säger mamma och pappa och Böö (Björn). Hon står själv i tio sekunder och går med gåvagnen. Hon vinkar och applåderar. Spelar marackas och behärskar pincettgreppet. Hon skojar och busar med oss. Hennes bästa lek just nu är att låtsas nysa, och så ska vi säga Prosit. Eller att man ska jaga henne. Om vi säger "Lova, nu kommer jag och tar dig" så slänger hon sig på golvet och kryper iväg så snabbt hon bara kan och piper samtidigt. Och så är hon så kärleksfull. Hon kramas och pussas och vill gosa. Och rättvist ska det vara. Först får mamma en puss, och sen pappa, och så kan det fortsätta så en lång stund. 
 
 
 
 
 
Det är nog bara en tidsfråga innan hon går tror jag. Viljan finns men inte riktigt modet. Hon vill ju så gärna kunna följa med Björn när han drar iväg. Och riktigt stadig är hon. Så det dröjer nog inte. 
 
Det är så fantastiskt för hon är så glad och nöjd hela tiden. En riktig liten solstråle faktiskt. Lite väl mammig ibland kanske, speciellt på kvällarna, men för mig som bara har haft (och fortfarande har!) en riktig pappagris sedan tidigare är det ändå trevlig med ett mammigt barn också. Plus en himla tur att vi fått en av varje för annars hade det kunnat bli rätt kämpigt som föräldrar om bara en och samma duger för båda barnen tänker jag...
 
Jag är så vansinnigt tacksam och glad för min fina lilla familj, och Lova är en så självklar del i den. Tio månader känns futtigt i sammanhanget, hon har väl funnits jämt?!
 
 
 
Igår kväll städade jag ut det mesta av julen under påhejning av min bästis som har varit här i helgen med sin familj. Några bonader och stjärnor är kvar men annars är glada julen slut. Nu är det tulpanernas tid. Och jag inser att jag verkligen har längtat efter rosa. Det är ju ändå en himla bra färg :)
 
Nehej, nu ska jag fixa lunch och sen kommer min kusin hit och ska leka med oss i eftermiddag, det blir mysigt! 
 
En skön måndag och en fin start på veckan önskar jag er!
 
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!
 
 
 

Kommentera inlägget här :