Fem år

Hade livet varit annorlunda hade vi haft femårskalas idag. I ett annat liv och ett annat universum. En stor femåring här hemma. Det är nästan svårt att förstå att det är fem år sedan vår John föddes, samtidigt som det verkligen känns som i ett helt annat liv.  


Det blir inget långt inlägg idag. Inget om hur jobbigt det är att fira födelsedagar för ett barn som inte finns längre. Inget om hur man går vidare, och om man ens ska fira. Vi väntar bara ut den här dagen nu, att den ska ta slut och att det ska bli en ny dag imorgon. En dag som inte är en årsdag. 


Jag kikar bara in här idag för att skicka en liten påminnelse om att fundera på vad ni har i ert liv som är BRA. Vad vi kan känna tacksamhet för just nu. För det övar jag aktivt på idag. Jämför dig inte så mycket med grannen, och stressa inte över nästa veckas jobb, det löser sig. Och du, försök att inte oroa dig för mycket över småsaker. När och om det värsta händer kommer du i alla fall inte vara beredd, och lika bra är väl det. 


Ta två minuter och fundera över vad det finns att vara tacksam för idag? Något så enkelt som att få dricka en kopp te i lugn och ro kanske? En fin och kärleksfull familj? Tak över huvudet och mat på bordet. 


Jag tror att vi alla mår bra av att öva lite på det. Vi mår alla skit i perioder men det är viktigt att även då komma ihåg det som är bra. Som att det idag är en strålande vacker vinterdag, och att jag har två helt underbara barn hos mig, även om jag saknar det tredje härifrån och till evigheten. 


Så ta hand om varandra och var lite extra snäll mot dig själv, det kommer vi långt på!

(null)


Kommentera inlägget här :