Badliv!

Det här tvåbarnslivet erbjuder hela tiden nya utmaningar. Speciellt om man som jag kanske är lite harig och inte nån expert på att göra tusen saker samtidigt. Och uppepå det har en liten son som kan vara ganska snabb på att göra tvärtom mot vad jag säger. Och så en tvåmånaders uppepå det. Med andra ord har jag hittills försökt att hålla aktiviteterna ganska lugna och begränsade när jag är ensam med båda barnen. 


Enda problemet är att man inte direkt kan styra vad man behöver göra och inte. Som igår t ex. 

Alltså jag var en sån jäkla supermorsa igår. Hanterade både kräks och badande med livet som insats ochvmed förnuftet i behåll. Tillåt mig punktera. 

* Två minuter innan pappan verkligen måste åka till jobbet sitter Lovan helt nöjd i sin babysitter. Mamman har precis tagit kort på henne för att hon har så himla fina sommarkläder på sig. Mamman böjer sig fram för att ta ett kort till när Lovan, helt utan förvarning, kaskadspyr över hela sig. 

* Mamman slänger sig bakåt och lyckas rädda både sig och iPhone. Puh. 

* Mamman konstaterar sen att den här ungen måste badas, och storebror är lite för liten för att hänga kvar själv på nedervåningen. Dvs INTE ALLS den typ av aktivitet som mamman brukar sysselsätta sig med när hon är ensam med barnen. Men pappan måste åka till jobbet nu. Det är bara att bita ihop, be en bön och ta med båda barnen upp till badrummet. 

* Lovan är skitsur för hon vill inte ta av sig kläderna. Kläderna är fastklibbade pga allt kräks. 

* Björnen skitsur för det är orättvist, han vill också bada. 

* Mamman försöker samtidigt dra av Lovan kläderna och förklara för björnen att han kanske kan bada ikväll istället, vi ska ju bara skölja av Lovan lite snabbt nu. Mamman har aldrig badat båda barnen förut och tänker INTE börja nu när hon är ensam med dem. Svettas. 

* Lovan skriker ännu mer och har nu kräks precis överallt, men kläderna är i alla fall av. Björnen surar på. Mamman svettas å svettas samtidigt som hon tappar i vatten i baljan. 

* Ner med Lovan i badet. NEJ björnen, inte springa iväg nu. Tänk snabbt. Hur får man en besviken tvååring att stanna kvar och inte springa nerför trappan och halka i den/drunkna i toan/leka med saxar/lyckas få på ugnen/annat valfritt mardrömsscenario. Jo man ger med sig. Okejrå, du får bada efter Lovan. 

* Björnen nöjd. Mamman har precis köpt sig fem minuter av frid. Svettas dock kopiöst vid det här laget. 

* Lovan badar klart, mamman lyfter upp henne och blir genomblöt pga skitsvårt att hantera både hal bebis och handduk på samma gång. 

* Mamman petar resolut ner björnen i vattnet. Är det inte kräks i vattnet nu mamma? Fan. Tänkte inte på det. Eeh, nääärå. Kan väl inte ha blivit så mycket tänker mamman, det mesta var ju på kläderna. Björnen badar och Lovan blir återigen skitsur när kläder ska PÅ igen. Björnen vill INTE gå upp. Mamman kan inte längre avgöra om hon är genomblöt pga svett eller bad(kräks?)vatten. 

* Sen lyckas mamman på nåt sätt (det enda jag kommer ihåg från den här delen av händelseförloppet är all svett) hålla Lovan lugn och få upp björnen ur badet och få på honom blöja och få ner alla på nedervåningen. 

* Lovan placeras i babynestet och somnar helt utmattad, björnen placeras framför Alfons Åberg och mamman konstaterar att hon nog var den som hade behövt badet mest vid det här laget. Kokar lite kaffe och inser sen att det är helt lugnt. Båda barnen är stilla och nöjda. Sin bloggvana trogen tar hon snabbt några kort på lugna ungar och kaffekoppar och tidningar. 13 sekunder senare har björnen tröttnat på att titta på tv och Lovan vaknar och är hungrig. Tur att de 13 sekunderna användes till att ta kort istället för att faktiskt dricka kaffet och läsa tidningen... 

Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!

Kommentarer :

#1: Gunilla

Hej.
Man vänjer sej ganska fort med att vara tvåbarnsförälder.
Eller med kaoset :-)

Svar: Haha, jag hoppas det! :)
Alexandra

skriven

Kommentera inlägget här :