5 (tids)typiska tecken på att du är en småbarnsförälder

Jag måste villigt erkänna att jag hade helt glömt hur det var att ha en bebis. På lite drygt två år har det helt försvunnit ur mitt medvetande. Nu börjar jag så småningom vänja mig igen, men hujedamig var lång tid allting tar!!
 
Här kommer en liten söndagslista med tilfällen då det blir extra påtagligt att livet går låååångsamt, alternativt sjukt snabbt, när man kanske inte riktigt vill det :)  
 
1. Den kroniska förseningen. Du är kroniskt försenad till allting. Trots att du börjar göra er iordning ca två timmar innan ni ska vara borta, oavsett hur kort bit ni ska. OBS. Det hjälper inte om du och din partner hjälps åt, ni kommer bli lika sena ändå. Resultat: Bebis blir onöjd för all stress och press, vi kanske kan börja i lite bättre tid nästa gång eftersom ni vuxna nu verkar vara så himla långsamma?
 
2. Viktiga mötena. Om ni verkligen verkligen måste komma i tid, passa en läkartid till exempel, så kommer ni istället att komma cirka en timme för tidigt, för det går givetvis inte att tajma. Resultat: Bebis blir onöjd för att ni är så tidiga till allt hela tiden. Kanske kan vara smart att inte börja göra oss iordning SÅ HIMLA TIDIGT hela tiden så vi måste sitta och vänta?
 
3. Bajsfaktorn. Kanske inte så mycket av ett tecken, men något väldans påtagligt, som påverkar din tid. För en herrans massa bajs blir det. Och även om det inte har bajsats på en vecka kan du vara säker på att precis när du "lite snabbt" byter den där blöjan som kanske egentligen inte ens behövde bytas, precis innan ni ska gå, då kommer allt bajset på en och samma gång, så blöjbyte tar 30 minuter istället för 30 sekunder. Resultat: Faktiskt ganska så nöjd bebis, det är hääärligt att bajsa. Alltid något, eftersom ni nu garanterat kommit för sent/helt missat det ni skulle iväg till. 
 
4. Ätandet. Du slänger alltid i dig maten, eftersom bebis snart kommer bli missnöjd. Även om det sitter någon snäll gammal släkting och håller bebis och bebis är strålande nöjd, mat-islängandet går ändå inte att koppla bort. Resultat: Nöjd bebis oftast men mamma med magknip. 
 
5. Toabesöken. Inga toabesök längre än minuten, för nu kommer nämligen en joker. Även om bebis råkar vara nöjd står 2,5-åringen utanför och gnölar att hen vill vara meeeeed, och hålla dig säääällskaaaaap. Trevligt förvisso men det kanske inte är alltid man vill ha sällskap, och då får man istället vara snabb. Och du som inte har en 2,5-åring kan sätta en guldpeng på att bebis kommer komma på att den är hemskt hungrig och att det är hemskt synd om den samma sekund som du kliver över toatröskeln. Resultat: Mamman blir en hejare på snabb toautövning, skulle kunna vara en extremsport nästan, 2,5-åringen blir kränkt och bebis förmodligen missnöjd. 
 
 
Syskonkärlek <3
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!

Kommentera inlägget här :