Jag läste ett så klokt blogginlägg häromdagen som jag tänkte att jag ska dela med mig av. En av mina favoritbloggar är UnderbaraClara som bloggar om allt från fina kaffekoppar och inredning till livet på landet med jordbruk och feminism och barnuppfostran. Hon skrev i lördags ett inlägg som heter Sluta släta över sorgen, du hittar det här. Där tar hon upp problematiken med att vi vuxna har en tendens att så fort ett barn gör sig illa och blir ledsen försöka släta över, och trösta genom att säga att Det gick bra, och Det går över och liknande istället för att låta barnet vara ledset en stund och bara ge tröst och närhet. Hon skriver att det är särskilt viktigt att tänka på när man som hon (och jag) har små pojkar att uppfostra. De kommer få höra tillräckligt i sin uppväxt ändå att de ska bita ihop och inte visa känslor, det är ingenting man behöver eller vill spä på hos dem. Hon gör en jämförelse med hur vi behandlar vuxna, och hur absurt det vore om vi skulle säga samma sak till någon som gör sig illa eller t ex går igenom en skilsmässa. Men med barnen slätar vi bara över.
Och jag vet att jag gör det. Nu är Björn fortfarande så liten, och jag försöker få honom att inte bli rädd eller ledsen när han bara slår sig litegrann när han försöker krypa t ex, för då tänker jag att han ska bli rädd och inte våga, så då säger jag gärna att Det gick bra och försöker skoja bort det och få honom att tänka på annat, men det är ju helt klart något jag kommer behöva och vilja tänka på när han blir större. För jag vill inte att han ska tro att det inte är okej att vara ledsen, och jag vill absolut inte förringa hans känslor och få honom att tro att han känner "fel". Men samtidigt måste man ju hitta en balans på det så att man inte har ett litet barn som storgråter för minsta lilla grej, det blir inte bra det heller.
Har ni tänkt något kring det här? Hur hanterar ni när barnen gör sig illa och blir ledsna? Och är det här en pojk/flickgrej? Är det lättare att trösta en flicka? Är det mer ok att hon är ledsen? Jag vet inte, men jag tycker det är spännande. Och viktigt!
Tänkvärt! <3