Årssammanfattning 2016

 Jag tänkte att jag skulle ge mig på en liten sammanfattning av året som gått. Förra året lånade jag en frågelista från UnderbaraClara, ni hittar mitt inlägg här. Men när jag läste igenom den insåg jag att jag inte hade så mycket nytt att komma med på just de frågorna. Så därför provar jag en månadssammanfattning istället. Precis som förra året handlar det här om min egen lilla värld, stora världen har ju minst sagt haft ett år till av skakighet så det hoppas jag vi får lämna bakom oss när vi går in i ett nytt år...
 
 
Januari:
Jag började jobba efter nästan ett och ett halvt års föräldraledighet. Väldigt pirrigt men också roligt. Jag hann jobba i exakt tre dagar innan jag blev tvärsjuk och fick vara hemma. Bebisbaciller är en sak men att plötsligt träffa massa folk blev visst för mycket. Erik inledde sin föräldraledighet. Björn fick sin första lilla kusin, Axel, i slutet av januari. Vi firade även treårskalas för Johnpojken som borde ha fått fylla år 21 januari. Och så kom jag igång med virkning igen efter ett långt upphåll, resulterade bland annat i dessa handledsvärmare.
 
 
  
Februari: 
Erik fyllde år. Jag kämpade på med att komma in i jobbrutiner igen. Total bloggstiltje. Publicerade ett endaste litet inlägg, vilket var en favorit i repris från 2015, nämligen vårt Alla hjärtans dag-firande. 2016 firade vi istället som sjuka. 
 
Mars:
Även mars gick i jobbandets tecken för min del, och inte mycket tid till bloggande. Vi firade påsk och Björn fyllde ett och ett halvt år. På ett och ett halvtårskontrollen vägde han 12,1 kg och var 85 cm lång. Han kunde inte säga de sju ord som han "egentligen" skulle klara av vid den åldern men hade bra ordförståelse, hon trodde mer att det var att han inte ville prata. Och det var det nog för nu pratar han ju hur mycket som helst. Vi köpte vårt fantastiska matsalsbord som gör att vi äntligen kan ställa till med större middagar igen!
 
 
 
April:
Jag fyllde 31 år. Jag åkte till Norrköping för en utbildning med jobbet, det var första gången jag sov borta en natt från Björn. Vi möblerade om här hemma, var på tågsläpp och fick besked om att Björn skulle få börja på den förskola vi önskat. Ett endaste litet blogginlägg lyckades jag få till, om att vända en dag
 
Maj:
Helt tyst på bloggen men vi åkte på semester till Cypern i två veckor. Så otroligt härligt. Björn trivdes som fisken i vattnet. Han kan ha gjort slut på halva byns vattenreserv med sitt vattnande, och ett par av mosters blommor dog till och med av överbevattning, men oj så roligt han hade :)
 
 
Carlo var givetvis med!
 
 
 
Juni:
Vi firade Björns namnsdag med litet kafferep. 40-årskalas för Eriks bror och vi var (för första gången nånsin!) på traktorparad på nationaldagen. Väldigt småstadigt :) Björn älskade det!! Vi gick på husvisning och hade ångest i några dagar men bestämde oss till slut för att inte gå med i budgivningen. Träffade en ny bebiskompis för första gången och jag hade semester en vecka i samband med midsommar.
 
 
 
 
Juli:
Jag hade sån jädrans mensvärk där i början av juli att jag fick lov att hoppa över vår Allsångskonsert med kören. Dagen efter tog jag ett graviditetstest. Och så ett till. Och ett till. Ja ni fattar. Erik och jag fattade nog inte riktigt. Lika delar glädje och skräck, men oj så spännande. Hann precis som med Björn tänka efter ett par veckor att jaha, jag kanske inte blir illamående den här gången, och dagen efter slog det till. Den här gången med besked. Som tur var hade jag semester och kunde till största del tillbringa den i sängen. Gav upp när det började närma sig jobbstart och fick börja medicinera. Var på minisemester i Värmland och Oslo, men jag var sängliggande fram till lunch varje dag. Tomt på bloggfronten. 
 
Augusti:
Jag mådde så sjuuukt illa. Var hemma från jobbet en del men försökte härda ut eftersom jag trodde det skulle ge sig snart och för att jag ändå snart skulle vara föräldraledig för att skola in Björn. Björn började på förskolan. Tillsammans med en mamma som knappt kunde hålla sig upprätt. Som tur var tog Erik över efter första veckan. Då blev jag sjukskriven istället. Bjöd på ett bra recept på sockerfri blåbärspaj på bloggen. 
 
 
 
September:
Jag jobbade halvtid under större delen av september men det tog extremt mycket på krafterna och till slut fick jag erkänna mig besegrad och blev heltidssjukskriven istället. Vi firade Björns tvåårskalas en vecka innan han fyllde och dagen innan hans födelsedag åkte vi till Uppsala på bröllop. Så födelsedagen firades tillsammans med mormor och moster i Uppsala. Kändes både fint och vemodigt att fira i Johns "hemstad". Vi fikade på samma konditori som vi firade Eriks födelsedag på när vi bodde i Uppsala i januari-mars 2013. På bloggen kåserade jag lite om turligheten i att jag är en sån tråkig person när jag var tvungen att hänga så mycket i soffan, och jag började skriva vecka för vecka om graviditeten. 
 
Oktober:
Fortsatt sjukskriven med tilltagande foglossning och ihärdigt illamående. Enda fördelen med att jag blev mer eller mindre soffbunden var väl att jag började blogga lite mer regelbundet igen, en kreativ och lagom ansträngande syssla. Jag bakade en helt fantastisk morotskaka, har ni inte provat den så ba gört, här är receptet igen. För att ha något mer att göra i min soffa bestämde jag mig för att börja virka pannband och sälja till förmån för Musikhjälpen. Vilken succé! Ni fina bloggläsare hakade på direkt och jag virkade 26 pannband som resulterade i inte mindre än 2 800 kr till Musikhjälpen. Jätteroligt!! Jag skrev också ett uppskattat inlägg med åtta tecken på att du kan vara gravid
 
 
 
November:
Fortsatt sjukskriven med fortsatta krämpor. Julen började smyga sig in allt mer här hemma. Björn började i minikören och fick spela på stora kyrkorgeln. Vi bakade pepparkakor och byggde tågbanor iförda tyllkjol.
 
 
 
 
 
Vi köpte också en ny vagn. Landade till slut på en Bugaboo Donkey, första stora saken vi köpte med lillasyster i åtanke, plötsligt kändes allt mycket mer verkligt. 
 
 
December:
Björn fattade grejen med jul. Oj som vi har pratat om julgranar och "Hoppten" (tomten) och alla släktingar som kommer hem när det blir jul. Och så många gånger han har stått och tittat på vår gran och sagt fiiiiin jooolgaaan. Det svåraste har bara varit julavvänjningen, han vaknar fortfarande varje morgon med ett "God jul mamma" och "God jul pappa", och så ett "Är det jul idag igen?". Vi firade tre julaftnar och jag och magen knatade ända in i vecka 30, ett stort delmål. Jag funderade också lite kring det här med nyårslöften och nyårsmål
 
 
 
 
Några tankar inför 2017:
Jag tänker att 2017 kommer att bli ett bebisår för oss med mest fokus på familjen. Det ska bli så spännande att se hur Björn kommer att hantera ett litet syskon, och hur Erik och jag kommer hantera att familjen blir större. Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att vara lika orolig som jag var i början med Björn, att jag ska kunna lita på att vi faktiskt har koll på läget och njuta mer av bebistiden. Och så tänker jag mig ett lite mer aktivt bloggår. Jag vill hitta tillbaka till grundtanken med bloggen, att kunna skriva lite mer debatterande inlägg om föräldralivet och få till bra diskussioner med er läsare. Det är ju helt klart med facit i hand så att det finns mer tid att skriva (och mer input till intressanta inlägg!) när jag är föräldraledig än när jag jobbar. Och det är väl så det ska vara tänker jag.
 
Tack för mig 2016, nu är jag mer än redo att ta mig an 2017!
 
Följ gärna bloggen på:
Facebook: Mammaglitter
Instagram: @mammaglitter
 
Och du, om du tycker att ett inlägg är bra eller trevligt eller roligt eller så får du hemskt gärna trycka på det lilla hjärtat längst ned. Jag ser inte vem som har tryckt eller så men det är alltid kul att se vilka inlägg ni tycker om att läsa!

Kommentarer :

#1: Sanna

Å vad det skär i hjärtat. Vår lilla tjej är född 21/1 -16. Fint att ni firar hans födelsedag tycker jag. Tack för att du delar med dig av ditt liv. Även om man blir ledsen ibland ger det perspektiv. Nog för att jag är otroligt tacksam för min familj, tänker flera gånger om dagen hur glad jag är att vi får vara tillsammans och är friska, men så hänger man upp sig på skitsaker från och till. Är så svårt att få ner i ord, men det betyder mycket att få se hur andra lever och har det också.

Svar: Tack för din kommentar! <3 Vad fint, då delar de födelsedag :) Och visst är det ju så att man lätt hänger upp sig på totalt ovidkommande grejer, det hör väl livet till tänker jag och är nog inte någon som lyckas undvika helt och hållet. Tacksamheten är nog verkligen något man får öva på, oavsett om man varit med om något traumatiskt eller inte. Vad roligt att höra att du uppskattar att läsa bloggen, det gör mig glad!
Alexandra

skriven

Kommentera inlägget här :