Igår hade jag en vän på besök som bjöd på Jitterbuggare. Alltså, det är väl ändå en småkaka som behöver en comeback! Jag har hört talas om Jitterbuggare, det känns nu när jag har ätit ett par stycken som att jag känner igen det som något som farmor gjorde någon enstaka gång, men jag har aldrig ätit dem som vuxen. Vilket slöseri, de är ju supergoda! Och himla enkla att göra. Borde vara det i alla fall om man ser till receptet och tidsåtgången. Jag var bara tvungen att provbaka dem imorse, men Björn är lite förkylder tror jag och tyckte att det var en vansinnigt dålig idé att han skulle lämnas övergiven i sin stol hela tre meter från mamma en längre stund, så mina Jitterbuggare blev hetsbakade, ackompanjerade av bebisskrik. Jag tror att det var därför de blev lite torrare än de jag fick smaka igår, men riktigt goda ändå. Jag använde mig av Icas recept som du hittar här.
Till en början roade sig björnen och räven fint på egen hand.
Jag piffade till mina Jitterbuggare lite genom att droppa i några droppar röd karamellfärg i mördegen. Sen blev de ju lite efter katastrofen-iga till utseendet, men jag får nog helt enkelt öva några gånger :)
Det är ju förresten våffeldagen idag! Ska ni äta våfflor? Björn och jag passade på att köpa med oss våffelmix och lite grädde när vi var på promenad i förmiddags, och om orken infinner sig så tänkte jag koka lite jordgubbssylt framåt kvällen. Vi har reserv-köpesylt i kylen men inget går upp mot nykokt.
Hoppas ni har en fin dag!